Saker jag ska sluta säga #1
Jag har en dålig ovana (säkert många men det behöver vi ju inte rannsaka närmare nu) att säga saker som egentligen är jättedåliga.
Jag vet om det och jag gör det ändå.
Jag har en väldigt stark tro på att man faktiskt kan styra mycket genom vad man säger.
Om du sitter en hel dag och klagar på hur ont du har i magen lär det inte kännas bättre, trist väder blir ALDRIG bättre av att man sjuttioelva gånger nämner hur trist det är och kläderna blir tillslut ännu fulare på dig om du aldrig slutar säga till folk att du önskar du hade snyggare kläder på dig.
Jag vet för jag har testat allt det där, många många gånger.
Med det sagt, lever jag knappast som jag lär, och därför har jag bestämt mig för att succesivt plocka bort ord ur mitt ordförråd som bara förstör.
Det första jag måste jobba på är: "Jag orkar inte".
Jag vet inte hur många gånger per dag jag säger den frasen.
När Jonah kastar youghurt på golvet.
När katten vill kela mig till döds men jag mest vill se på tv eftersom alla äntligen är lediga eller sover.
När jag tappar något i golvet och min väldigt gravida mage är i vägen för att nå det.
När någon skriver något dumt på facebook som jag egentligen inte borde irritera mig på men inte kan låta bli.
När jag inte hittar mitt smink som ofta blir en leksak isället för mammas smink.
När jag trampar i lite smuts på golvet direkt efter att jag nyss dammsugit det.
Listan kan göras oändligt långt.
(nej säkert tar den slut någon gång men man säger ju så)
Det värsta är att jag märker att jag blir mer och mer trött för varje gång jag sagt det.
Och om jag ska vara helt ärlig så orkar jag ju.
Varenda gång.
För man gör det, även om man blir trött. Det är ju extremt sällan man bara lägger sig på golvet och verkligen inte orkar något mer på hela dagen för att man trampat i lite smuts.
Och som förälder vet man, att man orkar.
För man är mamma eller pappa. Man måste orka, och man gör det. Man "orkar inte" (säger man dramatiskt med en suck) gå upp klockan 5 en måndag morgon men man gör det ändå. För man har en bebis eller ett barn som vaknar och man är inte så oansvarig att dom får vara vakna själva, och för den delen skriker dom rätt bra så det är nog svårt att sova ändå.
Så, jag ska sluta med det. Att säga "jag orkar inte" alltså, inte att gå upp med mina barn.
önska mig lite till!